Jodå, det blev ett King and Queen i år också! Och ett fantastiskt sådant. Emma Levemyr och surfskigänget hade som vanligt styrt upp allt både proffsigt och med den sedvanliga goda kamratandan.

Mer än 25 surfskis startade. SUP-gruppen var starkt decimerad i år av olika skäl. Vissa föranmälda valde att stryka sig dagen innan, dels för att startgruppen såg väldigt liten ut, men kanske mest för att prognosen såg ut som den gjorde; Stark västlig vind som skulle innebära ungefär halva banan i ren sidvindspaddling.

I en surfski är sidvinden inga större problem. På en SUP utan roder är det däremot ofta stora problem. Mycket stora dessutom om vinden toppar 14 m/s som den stundtals gjorde under lördagen. (SUP-brädan strävar envist att rotera kring den fast monterade fenan, nosen trycks alltså ner mot lä. I stark vind innebär detta att ståpaddlaren får lägga väldigt mycket energi på att styra upp brädan mot vinden genom paddling på ena sidan. Har man dessutom envisa vågor som trycker på från sidan, så är denna typen av paddling problematisk. Måttlig vind är dock inga problem, och vardagsmat för oss ståpaddlare).

I brädlagret har jag en downwind-SUP med roderfunktion; SIC MAUI BULLET 14.0 V2 F.A.S.T. Min mest använda bräda denna säsongen. Men även med en sådan är dessa sidvinds-förhållanden tuffa, dock ändå möjliga att genomföra. Jag meddelade hur som helst vid skepparmötet att jag hänger med bort till startpunkten i Draget och ger det ett försök. (Den kortare banan som vek av ute vid Fjordskär). Allt egentligen för att vi ändå skulle kunna säga att SUP varit representerat tre år i rad på King & Queen of the fjord. Och att man lockas med ut av alla hungriga och glada surfskipaddlare.

Paddlingen ut till Fjordskär bjöd i princip på rätvinklig sidvind, som dessutom ökade i styrka ju längre ut man kom. Detta i kombo med ökade sidovågor. Kortfattat så styr man rodret på SUP:en med en liten pedal med ena foten. I princip fick jag hålla rodret i maxläge och ändå kompensera med överdrivet många paddeltag på lä-sidan för att hålla linjen mot yttre skäret. Aldrig har sträckan Draget-Fjordskär känts så lång. Men, det gick fint. Vid rundningen av skäret, som i sig bjöd på viss dramatik då vissa av vågorna därute är av karaktären brytande surfvåg. Särskilt spännande för några av surfskipaddlarna som körde denna rutten.

Downwinden ner mot Gårda brygga var fantastisk med riktigt stora dyningar som kryddats med en del offensiva brytande sidovågor. Även om jag kör mycket i fjorden, så blev jag förvånad över hur mycket de stora yttre vågorna viker av in mot viken, trots den vinklade västliga vinden. Rutinerat av Emma att lägga banan så helt enkelt. Och av de startande farkosterna på den kortare banan (fem stycken) kom min svart-vita BULLET in som tvåa, ca 8,5 minuter efter första ski.

Vi på Ståpaddla fortsätter att arbeta för SUP-downwinden i Onsalafjorden. Denna säsongen har jag och Maria coachat flera fantastiska smågrupper på lättare sydliga medvindskörningar. Några paddlare har varit förstagångs-downwindare, men genomfört det med bravur. Och med stora leenden.

Vill någon provköra SIC styrsystem; F.A.S.T, så finns det på en av våra downwindbrädor. Och vill man prova en Bullet för lättviktare finns en 11.0 som visar att även korta brädor presterar otroligt bra just i Onsalafjorden. Och så har vi de uppblåsbara varianterna att provköra också.