Den ena brädan lyfter nosen markant ju fortare det går. Den andra skvätter och stampar när farten ökar. En tredje ser nästan ut att åla sig fram med en lätt rullande gång. 

Exempel på tre olika karaktärer. Eller tre olika kroppsspråk om man så vill.

Även om det alltid är paddlaren själv som till största del avgör en brädas rörelser och läge i vattnet, så kommer brädans utformning generera egenartade rörelsemönster och positioner i vattnet, som är unika för just den brädan. Ett eget kroppsspråk.

Det finns ett stort värde i att lära sig att läsa av en brädas uttryck. Förenklat kan man säga att det finns två extra viktiga delar:

För det första speglar brädan ditt eget kroppsspråk. Det du gör på brädan reflekteras av brädan. Har du exempelvis en stil som förflyttar energi (kroppsvikt / belastning) åt många olika håll under ett paddeldrag, då kommer brädan reagera på det. 

Den andra delen är just möjligheten att trimma brädan utifrån vad den uttrycker. Eller någon annans bräda om du jobbar som coach. Med trimma menar vi då att justera brädans position och rörelser i vattnet. I vissa fall kan en ändrad kroppsposition eller fotplacering göra en stor karaktärsförändring. I andra fall kan en större justering av paddlingsstil krävas.  

När vi vägleder och analyserar paddlare, tillsammans med sin utrustning, utgår vi alltid från ett system där kroppen, paddeln och brädan ses som en helhet. Detta kan göras mer eller mindre avancerat. Men utgångspunkten är alltid att hitta områden där energiläckage uppstår. 

Hitta zonen

Vattnet är unikt på sättet att man så tydligt kan utläsa varifrån energiläckaget uppstår, samt hur stort det är. Om målet är att brädan ska röra sig så fort och energieffektivt som möjligt, så ska den helst enbart göra det. Det vill säga; inte skapa onödigt stora vågor, eller stampande och skvättande. Varje vågbildning du ser på vattnet är resultatet av energi som du och brädan förflyttat. Ju mindre av den varan, desto lägre energiförlust. Enkelt förklarat.

Någon kanske redan slutat läsa denna text här och tänkt; äh, det där verkar för komplicerat och avancerat, och jag tävlar inte, eller bryr mig inte om hastighet. 

Men detta handlar inte bara om hastighet eller effektivitet. Utan snarare om att bli ett med sitt redskap. Att komma in i zonen där allt blir rytmiskt och harmoniskt. Hitta sweet-spoten där brädan under fötterna lockar dig till att ta nya steg i utvecklingen. 

Är däremot ditt fokus tävling eller annan avancerad paddling, så handlar sökandet vanligtvis helt och hållet om hastighet och effektivitet. Här är viljan stor att analysera och fundera kring brädans uppförande. Samtidigt finns inte alltid kunskapen eller tiden att göra analysen så bra som den skulle kunna göras. Istället rusar vissa blint mot nästa brädsläpp från favoritmärket. Köper nytt. I hopp om en “magic bullet” som ska bli lösningen på brädfrågan. Ett koncept som enbart gynnar brädtillverkarna.

Brädans uttryck i vattnet

Så vilka markörer ska man fokusera på i början? Vilket område av brädans kroppsspråk är mest intressant?

Börja med de lägst hängande frukterna. Fokusera alltså på det enklaste först och gör din inledande analys utifrån det. Du kan till och med börja redan på land. Brädans grova drag som bottenkurva, kanter och volymfördelning ger dig vissa ledtrådar för att bedöma den redan i torrt tillstånd. Var dock mycket vaksam med att läsa in för mycket av det du ser på land. En bräda som ser snabb och spänstig ut kan mycket väl visa sig vara trög och svårkörd i vattnet. Eller tvärtom. 

Så fort brädan sänks ned i sitt rätta element berättar den betydligt mer om sin personlighet. Nu kan du se hur den flyter och ligger i vattnet. Var går vattenlinjen? Hur står nosen mot vattenytan? Akterböjen / rockerlinjen? Kanterna? 

När paddlaren slutligen ställer sig på brädan börjar den riktiga kommunikationen. Vad hände med vattenlinjen nu? Hur förhåller sig nosen och aktern till ytan? Och hur beter sig brädan när den börjar belastas av paddlaren i olika riktningar utan att paddlas framåt? 

En bräda med låg initialstabilitet kommer till exempel se lite nervös och vickig ut så fort någon ställer sig på den. Även med en van paddlare. Men känsligheten och tippigheten behöver inte vara något negativt, utan berättar mer om att denna brädan inte vill stå still. En otålig tävlingshäst som behöver aktiv passning med mjuka men tydliga direktiv. Fingertoppskänsla kanske krävs. Ursäkta; tåtoppskänsla menar jag.

En annan bräda kan upplevas stabilare och mer förutsägbar initialt. Men istället saknar den en viss slutstabilitet när du belastar den. Den bara fortsätter att vinklas och rullar till slut iväg under fötterna då du pressar den på ena sidan. 

Exemplen ovan skapar två olika huvudkaraktärer. Varför de beter sig på olika sätt beror på en mängd faktorer. Främst proportioner och skrovform, där kanter och sidor påverkar stabiliteten mycket. Eller vilken höjd man står över vattnet. Glöm inte heller att fenstorleken påverkar rörelsemönstret.

Så de första delarna av kroppsspråket avslöjas alltså redan stillastående. Varianterna på beteende är oändliga.

Läs av brädan under paddling i olika förhållanden och hastigheter

Så snart brädan börjar röra på sig adderas ytterligare uttryck. Och vissa delar av det du sett från stillastående hänger med in i farten. En bräda med rollande tendenser från stillastående kommer med all sannolikhet ta med sig delar av detta karaktärsdrag under fart. (Absolut ingen dålig egenskap enligt min mening, utan istället en typ av designkaraktär som vissa uppskattar och paddlar extra effektivt med).

Eftersom vattenförhållandena är i ständig förändring så måste dina analyser ske i alla de olika typer av vatten och väder som du avser att använda brädan. Om du tävlar så vill du även lära dig dess kroppsspråk i sammanhang med andra brädor runt dig. Dvs hur vågbildning från andra brädor påverkar din bräda. Hur väl den draftar en annan bräda. Eller vilken häckvåg du skapar åt någon som vill drafta dig.

Zooma ut, och zooma in

När du själv står på din bräda och paddlar kan du se mycket av dess uttryck. Känna samt lyssna. Men du ser långt mycket mer om du tittar från flera olika perspektiv och olika avstånd. Använd därför en medpaddlare och kommunicera. Videofilma gärna.

Inledningsvis kan du börja titta på brädans generella kroppsspråk under låg fart, och därifrån börja läsa av dess grundkaraktär. Att testa, mäta med klocka, och testa mer. Det är nyckeln. 

Bli en vattenavläsare

Som jag nämnde tidigare i texten är vattnet din bästa spegel för att läsa av brädans uppträdande. Detta i relation till hur den ligger positionerad i vattnet under olika hastigheter, samt hur beteendet är under belastning, är basen för din egen analys.

Så fort brädan börjar förflyttas i högre fart genom vattnet sker en mängd olika saker. Det första är helt enkelt att brädan måste trycka undan en viss mängd vatten för att komma framåt. Börja studera vad som sker kring nosens möte med vattnet som den trycker undan. 

• Hur upplever jag vågen av vatten som bildas kring nosen och främre partiet när jag accelererar? Börjar brädan ”klättra upp” på vågbildningen tidigt? Förflyttas visst vatten upp över nospartiet? Vill brädan skära åt något håll? Titta noga och känn in vad som händer. Hur ser det sedan ut på videon?

När du fokuserat kring nosen kan du göra det enkelt för dig och förflytta fokus direkt till aktern. Allt som händer i frontpartiet står i relation till vad som händer bakom (och runt) brädan. Vågbildningen som du ser hänger ihop som ett enda stort system.

• Hur ligger aktern i förhållande till vattenytan? Vågbildningen bakom brädan? Sjunker aktern djupt ner vid acceleration? Hur upplever du vågen som bildas bakom brädan? 

Med de enkla fokuspunkterna ovan kan du börja förstå och trimma brädan ordentligt. Inledningsvis är trim-tipset att enbart undersöka vad som händer om du förflyttar ståpositionen (fötternas belastning) på brädan. Kom ihåg att arbeta vid olika hastigheter. 

Vad händer sedan om du justerar din paddlingsteknik / stil? Hur påverkar ditt paddeldrag (teknik / stil) brädans gång? 

SUP-brädans särskilda egenskaper

Just hur du belastar brädan via fötterna är alltså en stor nyckel till hur din brädas kroppsspråk kan förändras och trimmas. Som paddlingsdisciplin är detta unikt för just SUP. Visst, du förflyttar vikt och belastning i alla sittande kategorier av paddling också. Men av uppenbara skäl gör du det enklare och tydligare på en SUP. Många ståpaddlare bör definitivt göra det mer aktivt för att få ut mer av sin bräda. 

Att SUP-brädan i princip saknar rörliga delar eller detaljer som gör att man kan trimma den rent tekniskt kan snarare ses som en befrielse än en begränsning. Fenan är vanligtvis den enda utbytbara eller flyttbara delen som kan ha större påverkan.

Är du aktiv inom andra brädsporter där det finns segel, vingar, drakar och foils inblandat, då vet du hur ofantligt många parametrar man kan justera för att ändra sin utrustnings beteende. Ofta med stora resultat. Men också till priset av att det blir mycket prylar att hålla reda på, samt inte sällan till högt pris, om du ständigt vill vara uppdaterad.

Vi har bara skrapat lite på ytan i den här texten. Huvudbudskapet är hur som helst; utforska, studera och lär känna din bräda bättre. De allra flesta brädor har långt mycket mer inneboende potential än vad man tror. 

Och det behöver inte alltid handla om toppthastighet. Att hitta den harmoniska zonen, där du och din bräda samspelar på bästa sätt, är en minst lika hög belöning som att hitta en ordentlig fartökning. Samtidigt brukar de två hänga ihop. En harmonisk zon, med minimalt av onödigt vattenskätt och mindre vågbildning, resulterar ofta i högre genomsnittsfart. Dubbel vinst. 

Avslutningsvis, några vanliga missförstånd i SUP-världen vid brädanalys

En lång bräda är snabbare än en kort bräda på grund av sin större våta yta. 

• Nej, det är inte den längre brädans större våta yta som ger den högre fartpotential. Tvärtom; den större våta ytan gör den inledningsvis mer trögpaddlad. Friktionsmotståndet i vattnet, som till en början är det mest uppenbara motståndet, är högre med en stor våt yta. Vid ökad hastighet spelar däremot nästa typ av motstånd mer roll; vågbildningsmotståndet. Då kommer den längre brädans slankare form vara till fördel. (Slank utdragen form genererar en mer gynnsam vågbild runt brädan, vilket skapar förutsättningar för högre fart).

En hollow-bräda (ihålig med luft) har större volym än en konventionell bräda med skumkärna, och ”flyter högre” på grund av detta.

• Nej, den volym som räknas är brädans yttre volym. Det vill säga; den volym som yttre delen av skalet skapar. (Den inre volymen räknar man inte. Om man inte ska packa saker där…). Den yttre volymen däremot, tillsammans med brädans vikt, är det som påverkar dess flytegenskaper. En ihålig bräda med luft inuti, respektive en bräda med hård skumkärna, kommer att flyta på exakt samma nivå, så länge dess totalvikt är den samma. Eller om de belastas med en paddlare av samma vikt.

Pontus Ny / _{^{ISA instructor SUP Open Water / SUP Flat Water}}

Instagram: @pontus.ny

Ståpaddla: https://stapaddla.se/

Youtube: https://www.youtube.com/@stapaddlasvenskasup-certif4952