Att klä sig rätt för SUP

Resonemanget om bra klädsel för SUP är ett outtömligt ämne. Fritt för individuella åsikter och öppet för egna val av plagg.

Men för att paddla både säkert och komfortabelt måste beslutet av klädsel vara medvetet och gjort utifrån kunskap. Ju kallare i vattnet, desto mer komplext blir beslutet.

I denna texten ger vi i första hand tips på hur du kan resonera kring dina kläder, samt hur du bör förhålla dig till kyla och temperaturens påverkan när du ståpaddlar.

Den tidiga vårperioden som just inletts med april månad är en av de mer förrädiska perioderna. Mest på grund av vattnets bitande kyla som ibland kombineras med en förföriskt varm vårsol. 

När detta inlägg skrivs är det 5 april. Enligt SMHI ska de närmsta dagarna skifta mellan 1-12 grader i luften här på västkusten. Ett hyfsat stort spann, men inget ovanligt för april. Molnigt och stark sol om vartannat. Vattentemperatur kring 5 grader. Hur bör man resonera då?

Klä dig för vattnets temperatur

Du måste först och främst vara klädd för att kunna hamna i det kalla vattnet. Det kvittar om du räknar dig som rutinerad vinterbadare, stålman / stålkvinna eller allmänt köldtålig. Även den mest odramatiska situationen kan blixtsnabbt förvandlas till allvarligt läge ju kallare vattnet är. 

Vi pratar alltså inte om minuter och definitivt inte timmar. Utan snarare sekunder i vissa fall. 

Ett iskallt dopp, där huvudet och ansiktets alla köldreceptorer exponeras hastigt, kan trigga både andning och övriga muskler på ett negativt sätt. Större risk för en kallsup, eller allmänt nedsatt förmåga att lösa ett eventuellt problem. Som i vissa fall kan vara en så elementär sak som att ta sig upp på brädan igen. 

Ju vanare du är vid att exponera ansikte och huvud för vatten, desto mindre reaktiv blir du för att reagera negativt på ovanstående scenario. Hursomhelst behöver du ha största respekt för hur snabbt andning och övrigt agerande kan påverkas av hastig nedkylning.

Tillbaka till klädseln. Oavsett aktiviteter utomhus som innefattar föränderligt väder och kroppsrörelse som genererar värme, så är det komplext och svårt att välja rätt plagg. Cykling, längdskidåkning, eller kanske en lätt joggingtur kräver ett aktivt ställningstagande varje gång man skall ut. Därtill ändras vädret ständigt.

Och när det kommer till aktiviteter på vattnet mångdubblas komplexiteten inför val av plagg. Främst på grund av att du måste förhålla dig till att du kan hamna i vattnet. Detta flödande medium som ur ett temperaturperspektiv transporterar bort din värme långt mycket bättre än luft. Vilket innebär att din kroppsvärme leds ut i vattnet 20-25 gånger snabbare än i på torra land. 

En sommardag i 20-gradigt vatten innebär egentligen också kyla. En pool för simtävlingar skall till exempel hålla 25-28 grader. Så vattenaktiviteter som SUP i vatten ner mot ett par grader ställer extra höga krav på hur du resonerar kring din värmeisolering.

Galna rekommendationer

Tyvärr hör man alltför ofta om personer som fått rekommendationer på diverse webbforum och sociala medier. Där har de läst att SUP är så fantastiskt för att man bland annat kan vinterpaddla i vanliga outdoorkläder. Med vanliga skor. Någon blir till och med rekommenderad en lätt vinteroverall. Den du normalt har vid snöaktiviteter.

Jo, SUP är fantastiskt på många sätt. Men inte på det sättet när det gäller klädsel. Stand Up Paddling i kallt vatten är tvärtom en aning komplicerat. I alla fall ur ett säkerhetsperspektiv. 

Riskerna med att paddla i “vanliga” kläder

Om du fått rådet av någon att paddla i dina skidkläder eller outdoorplagg för land, så är är det med all sannolikhet av någon som själv har som (o)vana att göra det. Men som hittills inte hamnat i vattnet på riktigt. Eller någon som inte gjort ett “fältprov” och under säkra men kalla förhållanden provat sin klädsel i vattnet. 

Visst, man behöver absolut inte ramla av brädan när man paddlar SUP. Merparten av oss som kallpaddlar gör det inte särskilt ofta. Men med det resonemanget hade du inte behövt ha varken cykelhjälm, säkring vid klättring eller bilbälte i bilen. 

Förutom att snabbt kylas ner om du faller i med vanliga kläder, så suger de upp en mängd vatten. Vilket gör att du får betydligt svårare att komma upp på brädan. Ett par vinterskor i kombination med en fluffig vinterjacka absorberar snabbt flera liter (kilo) vatten. Gissa då hur tung en skidoverall blir.

När du väl kommit upp, förhoppningsvis, så kommer de blöta klädernas tidiga värmande funktion vara som bortblåst, och de har nu snarare en kylande effekt. 

Vad ska man välja?

Det är ändå uppenbart för de flesta att du måste vara klädd för att kunna hamna i vattnet, ta dig upp på brädan, och kunna fortsätta paddla utan svårigheter. Eller hjälpa en kamrat i vattnet.

Ingen rocket science eller krav på extrema material egentligen. Urbefolkningar från tex Grönland och Alaska har paddlat i kallt vatten under tusentals år. Jagat och fiskat från sin kanot, samt transporterat sig oavsett temperatur. Alltid med vetskapen om att de kan hamna i det iskalla vattnet. Och givetvis tränat på det.

Deras grundutrustning består av kläder som stänger ute vattnet, och behåller kroppens temperatur både på land och i vattnet. Liknande grundprincip som paddelplagg idag, men i andra material.

Torrdräkt av sälskinn. Foto: National Museum of Denmark

Samma tänk gäller oavsett om du paddlar SUP i en insjö, skärgård eller öppet hav. Det är din kropps värdefulla värme du vill bevara. I vattnet, och uppe från vattnet.

Förenklat kan man säga att det finns två huvudval; våtdräkt eller torrdräkt. Sen kan man föra mer eller mindre djupa diskussioner om vad, vilket och hur man skall använda dessa plagg. Så låt oss konkretisera och förenkla.

Torrdräkt

En klassisk torrdräkt för paddling bygger på att stänga inne värmen och hålla undan vattnet från kroppen. Det gör den genom att sluta helt tätt runt kroppen. Oftast med vattentäta muddar kring fotleder, handleder och hals. Och i vissa fall även med integrerade strumpor eller skor. 

Själva värmeisoleringen bygger på att du har någon form av isolerande underställ på dig. Har du inte det, och hamnar i vattnet, då har du bara ett tunt vattentätt textilmaterial mellan dig och kylan. Vilket givetvis inte skapar isolering. (Den mängd luft som finns i dräkten kommer bara isolera vissa delar av kroppen och dessutom sträva uppåt hela tiden. Nu syftar jag inte på särskilda torrdräkter för dykning som både kan vara tillverkade i tjockare material, typ neoprengummi, samt ha egen isolering).

Men med rätt klädsel under torrdräkten är den oftast ett säkert och bra val. Vissa gillar den bland annat för dess torra egenskaper, luftiga och rörliga passform och stora möjligheter att anpassa isoleringens grad genom olika underställ.

På samma gång ogillar vissa kondensen som lätt bildas inuti dräkten. Paddlar du mer forcerat så finns risken att du börjar svettas tidigt. Oavsett hur coola namn tillverkarna har för sina vattentäta och tekniska Xtra-, Super-, Gore-Tex®-material som andas, så släpper dom inte ens i närheten ut tillräckligt mycket av din egenproducerade kondens. Det är inte ovanligt att du kan vrida ur det dyngblöta understället efter ett aktivt pass.

Men kondensen är ändå inget stort problem i sig så länge du arbetar. Den är främst starkt nedkylande när du öppnar dräkten vid paus, eller ombyte efteråt. Vid lugn aktivitet, eller om du är en lågsvettande varelse, så upplevs inte kondensen på samma negativa sätt.

Man måste också vara medveten om att det finns en stor mängd varianter av torrdräkter, med olika egenskaper och fokusområden. Torrdräkter för dykning, forspaddling, flerdelade varianter etc. 

Inför valet av dräkt

Just användningsområdet blir ofta den avgörande faktorn inför valet av dräkt. Och ens egna preferenser. Många växlar mellan torrdräkt, våtdräkt eller egna sammansatta kombinationer av paddelkläder. (De kreativa och kombinerade valen av plagg, som att använda en vindtät paddeljacka utanpå en våtdräkt, extra isolering på utsatta delar, blir ibland blir den bästa enheten. Utförligare diskussion om dessa koncept sparar vi dock till en annan gång).

Själv väljer jag aldrig torrdräkt vid SUP-aktiviteter som innebär surf eller tuffare downwind. Vid plattvatten däremot är den alltid ett gott val. Men i surf och vågor handlar det helt enkelt om att du badar oftare. Inte sällan med mer våldsamma vurpor. Ibland kan du också behöva dyka under en brytande våg, och måste sen snabbt och smidigt ta dig upp på brädan. I en torrdräkt tappar du mycket av rörligheten i vattnet. Delvis på grund av den lynniga flytpositionen som kan uppstå jämfört med en våtdräkt.

Samtidigt finns det torrdräkter som både klarar högt vattentryck och är utformade för tex forspaddling i kanot eller för SUP. Så mycket handlar om vad man föredrar, och vilka förhållanden man paddlar i.

En annan negativ faktor är att du ståendes på en SUP blir ett stort vindfång. Våra nordiska vågförhållanden innebär ofta stark vind mot land. Att då paddla ut mot vågorna och vinden i en voluminös torrdräkt mångdubblar vindfånget i vissa fall. Detta gäller givetvis på plattvatten också. Bra resistance-training, men enformigt i längden.

Specifika torrdräkter för SUP

Det finns ett antal utpräglade torrdräkter för SUP. Vissa är skapade i ett extra tunt ytmaterial. Luftiga men ändå med lite tajtare passform än traditionella torrdräkter, samt har muddar delvis i neopren istället för det traditionella materialet latex. 

Här måste man vara medveten om att en neopren-mudd, som i vissa fall är öppningsbar och justerbar i halsen, inte har särskilt bra tätning om du behöver simma ordentligt, eller åker djupare ner i vattnet vid ett fall. 

Det behöver inte betyda att en sådan mudd transporterar in stora mängder vatten, men det faktum att det kommer in vätska kommer såklart påverka komforten. Och kan i vissa situationer minska dräktens förmåga att säkra dig mot kyla. 

Exempel på klädval inför en kylig paddling 26 mars tillsammans med GVK. Från vänster: 1. Torrdräkt / 2. Torrdräkt / 3. Torrdräkt / 4. Torrdräkt i 2-delat format / 5. Våtdräkt / 6. Våtdräkt i kombination med vindjacka och vindbyxa / 7. Pälsoverall

Vanliga frågeställningar om torrdräkter

Sjunker man i en torrdräkt om den går sönder eller på annat sätt fylls med vatten? Svaret är nej. Sjunker gör du inte, eftersom vatten i vatten inte sjunker. Dessutom har själva dräkten en viss flytförmåga, om än väldigt svag. 

Däremot blir du mycket nedtyngd av vatten när du skall försöka ta dig upp på brädan igen. Vilket i kombination med kallt vatten såklart skapar en problematisk situation.

Och att simma med en torrdräkt är svårt redan från början. (Vissa simmar enklast på rygg). Att simma med den vattenfylld blir inte heller enklare.

Dock är riskerna små att en torrdräkt totalt havererar och släpper in stora mängder vatten. Det är större risk att du efter en paus på en holme öppnat upp dräkten för att släppa ut lite kondens, tar en god kaffe och ger dig ut på vattnet igen, men glömmer att återsluta dräkten. (Lättare hänt med torrdräkter som har dragkedjan på ryggen).

Våtdräkt

Denna typ av dräkt bygger på att en liten mängd fukt, uppvärmd av kroppen, tillåts att finnas mellan huden och gummimaterialet neopren vilket dräkten är uppbyggd av. Kärnan i neopren-materialet består av en mängd bubblor som är gasfyllda vilket bidrar till den isolerande förmågan tillsammans med fuktlagret.

Variationerna på materialkombinationer, teknik och tjocklekar är stor. Skillnaderna på isoleringsförmåga mellan de olika koncepten är enorm. 

Egentligen är många av våtdräkterna som används vid vintersurf en form av torrdräkt. Dvs de släpper in minimalt med vatten. Du blir snarare fuktig genom din egna svett. Ibland kallas de också för “steamers” eller “semi-dry”. 

Oavsett våtdräktstyp så bygger konceptet på att dräkten sitter tajt mot kroppen. Det behöver inte innebära att man blir orörlig, iallafall inte om man väljer en dräkt med bra stretch. Vissa våtdräker blir också smidigare då de värmts upp och det bildats fukt mellan hud och innermaterialet. Några blir tvärtom klibbigare och stramare.

Moderna kvalitetsvåtdräkter har extra isoleringsmaterial på valda delar, eller för hela kroppen. Detta brukar innebära en mycket stor ökning av isolerande förmåga och komfort. 

En våtdräkt visad med insidan ut, här med extra innerisolering (de rosa partierna).

Att dräkterna ofta beskrivs utifrån tjocklek med två till tre siffror innebär att dräkten är byggd med olika tjocklekar på olika ställen. 3/2 mm betyder normalt att armar och ben har 2 mm neopren och torson / överkroppen 3 mm. Det är vanligt att de tjockare dräkterna bygger på 3 olika kombinationer; exempelvis 6/5/4 mm, vilket kan innebära 4 mm för benen, 5 mm för armar och 6 mm för torson.

Dessa kombinationer av tjocklekar är till för att öka rörlighet i armar och ben, samt att överkroppen generellt sett är mer köldkänslig än extremiteterna och behöver extra isolering. 

För SUP fungerar våtdräkt alltid bra. Kör man SUP-surf eller downwind är detta det självklara valet. Just på grund av de faktorer vi tidigare diskuterade med risk för mer tid nere i vattnet, vilket ställer krav på rörlighet. Samt det större vattentrycket från vågor och svall som dräkten skall möta.  

Kom också ihåg att de flesta våtdräkter är designade för just surfing och inte främst rörelseschemat vi använder på SUP. Detta påverkar också rörelseförmågan. Och att en kvalitetsdräkt i regel är långt mycket stretchigare och smidigare är en lågbudgetvariant. 

Val av tjocklek

Om vi behåller fokus på våtdräkter för paddling i kallt klimat, som vinter och vårvinter, då handlar det i princip om tjocklekar från 5/4 mm och uppåt. Ju kallare, desto tjockare såklart. Ju bättre inner-isolering i dräkten, desto varmare dräkt. 

Övriga faktorer som påverkar dräktens kapacitet är helt enkelt dess konstruktion; sömmar / limningar, typ av ingång och placering (dragkedja, eller annan lösning), passform etc.

Har du redan en våtdräkt du använder för sommarmånaderna så kan du referera till den. Du vet då ungefär hur den upplevs i olika temperaturer under den varmare säsongen. Hur mycket vatten den släpper in. Om inte; hoppa i och testa mer aktivt. 

Ur ett säkerhetsperspektiv är det givetvis bättre att bära en övertjock dräkt vid paddling i kallt vatten. Gassar solen och det blir för varmt i dräkten så kan man reglera detta genom att släppa in lite nedkylande vatten då och då. Omvänd ordning är värre och svårare att reglera.

Övriga trix för att skapa komfort och säkerhet genom klädseln

Man måste se kroppen som en helhet och resonera kring sin klädsel utifrån det. Huvud, händer och fötter kräver normalt sett egna plagg. (Vissa dräkter har integrerade huvor och skor / strumpor).

Börjar man nerifrån så är det inte svårare än att fötterna är närmast vattnet och kommer möta både väta och vind omvartannat. Eftersom det är den kroppsdel som är i direktkontakt med brädan så är det mindre lyckat om de genom nedkylning tappar sin förmåga att kommunicera och föra över kraft till skrovet. Ett par våtskor i neopren, modell tjockare, löser oftast problemet bäst.

Vissa trixar med extra innerstrumpor i neopren, och använder tunnare våtskor, eller skapar andra kombinationer som fungerar väl. Det viktiga är att du ska kunna arbeta med fötterna fuktiga och behålla värme samt rörelseförmåga. Även efter en simtur i kallt vatten. (Det där med “vanliga” vinterskor för hike uppfyller alltså inget av de kraven). 

Det tryggaste valet för händerna är ett par neoprenhandskar, eller i annat material anpassat för att möta väta och vind. Fingermodell, “hummerklo” eller klassiskt vantmodell. De kan vara helt slutna, eller ha en öppning för handflatan för att skapa bättre grepp kring paddeln.

Även här måste man prova sig fram och anpassa utifrån situation. Kom även ihåg att detta lilla plagg är lätt att ha med sig i form av dubblett, eller som olika varianter om man behöver byta. Ett par stelfrusna händer minskar din förmåga att ta dig upp på brädan mångfalt. Och prestandamässigt påverkas din paddling radikalt med ett dåligt och stelt grepp kring paddeln.

En neoprenmössa är ofta ett säkrare val än en vanlig skidmössa. Dels för att neoprenet lättare isolerar värme efter det blivit blött, till skillnad från en vanlig textilmösssa. Men också för att neoprenmössan som är anpassad till vattenaktiviteter i regel sitter bättre kvar på huvudet. Även här kan man ha med sig en extra mössa för eventuellt byte. 

Till huvudets klädsel räknar jag gärna in hals och nacke. En “buff” (nacktub), gärna i tunt neopren, skapar mycket komfort och gynnar värmeisoleringen för nacken och dess rörlighet.

Var hittar jag rätt kläder för SUP?

Specialiserade butiker för SUP / surf eller kanot har i regel ett brett utbud av dräkter. Tendensen är att handlare med större fokus på surf har ett bredare utbud av våtdräkter. Medan butiker med inriktning på kanot och SUP har ett större val av torrdräkter eller andra paddelkläder.

Passform är viktigt. Att komma till en butik och få möjlighet att prova är alltså mycket värdefullt.

Köper du en begagnad dräkt är det extra viktigt att du kontrollerar dragkedjans funktion (om dräkten har en sådan), muddarna om det är en torrdräkt, samt övrigt slitage kring främst sömmar eller limningar.

Avslutande kallprat

Kom ihåg att klädseln inte stänger ute kylan. Eller i sig självt skapar värme. Det är kroppen som skapar värme. Klädseln hjälper till att isolera för att inte släppa ut värmen i kylan. 

Alla personer är olika känsliga och reaktiva för värmeförlust eller temperaturskillnader. Men oavsett variationer så strävar kroppen efter temperaturbalans i alla lägen. 

Redan vid någon grads nedkylning under vår normala kroppstemperatur så påverkas din förmåga drastiskt. Hypotermi. Rörelser, beslutsfattande och agerande blir gradvis nedsatt.

Samtidigt är vinterpaddling eller kallpaddling i allmänhet fantastiskt. Och det behöver inte innebära särskilt mycket mer risker än den somriga säsongen. I alla fall inte om man planerar och agerar utifrån rätt strategier. Både vad det gäller klädsel och utrustning, men också hur och var man väljer att paddla.

  • Närhet till land ökar chanserna stort vid eventuella svårigheter. Och att ha förhandsinformation samt kunskap om området man skall paddla i.
  • Noggrann koll på väderprognoser och väder innan och under tiden man är ute.
  • Paddla med sällskap.
  • Informera någon annan om den tänkta rutten med tidsplan.
  • Ha med kommunikationsutrustning. (Mobil, GPS-sändare eller liknande)
  • Klädd för vattentemperaturen.
  • Flytväst samt leash.

På Ståpaddlas enskilda kurser SUP-Safety, samt utbildningarna som ligger under Svenska SUP Certifikatet, går vi igenom de viktigaste delarna mer detaljerat. Men viktigaste av allt; vi tränar i vattnet. Blött, kallt, jobbigt och noggrant. På samma gång är det en träning som tillåts vara rolig och utforskande för deltagarna. 

Just att hamna i vattnet är egentligen det viktigaste budskapet att ta med sig från den här texten. Det är det du och din klädsel skall klara av.

Så ska du ut och fånga några vackra vårvinterdagar på din SUP. Vilket jag verkligen rekommenderar. Då är huvudtipset att du någon gång innan har provat din klädsel. Gör ett kontrollerat dopp under säkra förhållanden med en kamrat. Simma under brädan, ta dig upp och skapa din slutsats kring klädvalet efter det. 

Vi ses på vattnet!

https://stapaddla.se/