SUP downwind och tajming

Tajming är ett oerhört brett och stort ämne som vi tidigare har diskuterat i flera andra inlägg. Det är helt enkelt en företeelse som finns representerad precis överallt. I den här texten skall vi dock begränsa oss till att främst fokusera på SUP. Och inom denna disciplin avgränsa oss till att titta närmare på just paddling i medvind och medvågor; det vi kallar downwind.

En instruktionsvideo kan bara ge dig nyckeln till att öppna rummet där du hittar rätt verktyg för att själv utveckla tajmingen. Den kan inte få dig att integrera tajmingen fullt ut. Särskilt när det gäller SUP. Till det krävs repetition, mycket reflektion och feedback.  

Men oavsett aktivitet så bygger principerna för tajming så samma grunder. Man skulle kunna definiera det så här: Konsten att välja rätt tidpunkt, eller tidsintervall, för att att utföra en viss rörelse eller aktion.

Och när vi i detta resonemanget diskuterar tajming, så fokuserar vi huvudsakligen på kortare aktioner eller rörelser som sker under själva momentet då du skall generera fart, eller bibehålla fart, med hjälp av vågor och dyningar.

Men som sagt, begreppet tajming är brett. Vi hade lika väl kunnat diskutera tajming av att välja rätt dag för att ge sig ut på vattnet. Eller rätt månad för att resa till ett visst ställe, med ambitionen att pricka in bäst väder för att få bra surfvågor. Eller att tajma en bra race-start.

Race-start från fast mark, till flytande underlag, via en luftfärd. Och det är bara början i en sekvens av tajming och synkronisering med 1000-tals variabler som spelar in. (Staffan Andrén i luften, Maria Cerboni bakom kameran, Skrea Strand Paddle Race 22)

Det finns förresten väldigt få solklara synonymer till ordet tajming i Svenskan. (Från engelskans time givetvis. 1946 som svenskt ord, Wiktionary)

Vad använde man för ord innan dess? Samordning? 

– Hon har väldigt bra samordning i rörelserna. – Hon har väldigt bra tajming i rörelserna.

Ja, samordning är egentligen inte så dumt ord trots allt. För just hur dina aktioner skall ordnas och förhålla sig till något externt är faktiskt mycket av vad tajming handlar om. Vi kommer till detta mer ingående senare i texten. 

Synkronisering är annars ett ord vi själva använder ofta i sammanhanget inom SUP. Det stämmer också väldigt bra för att förstå och sätta ihop rörelser i förhållande till din kropp, utrustning, tid och tidsintervall. (Synkronisering: Tidsmässig överensstämmelse mellan två eller flera objekt).

Flera nivåer av samordning, synkronisering…eller helt enkelt tajming. (Här ett utsnitt på 10 sek).

Tajmingens utmaningar

Att förmedla och lära ut tajming är bland det mest komplexa som finns inom coachning. Så är det inom alla sporter och aktiviteter som jag är aktiv inom eller känner till. Samtidigt finns det en mängd effektiva sätt att både träna och guida i denna viktiga ingrediens. 

Och få moment ger lika mycket belöning och glädje tillbaka som när någon hittar rätt i tajmingen. Eller lika mycket frustration som när det inte stämmer. 

En stor del i utmaningen är att tajmingen oftast förhåller sig till yttre faktorer. Därför kan du teoretiskt träna in och förstå en del av tajmingen. Men synkroniseringen i verkligheten med de yttre faktorerna kräver alltifrån motorik, styrka, rytm och flexibilitet. Både i mindset och i kropp. 

Tydligaste exemplet skulle väl vara att jämföra med dans. Du kan lära dig stegen och avstånden mellan dem väldigt exakt och precist. Men när musiken kommer in måste du anpassa dig efter rytmen. Annars blir minsta feltajming styltigt och mekansikt. 

Downwind är en form av dans. Och dyningarna står för grundtakten. Utöver det så adderas obegränsat med parametrar som hela tiden förändras. Exempelvis byig vind och oberäkneliga sidovågor.

Men en viss rytm går att finna oavsett. Och det är till just den takten som din tajming skall anpassas.

Ju stökigare vågförhållanden, desto roligare tycker Maria Cerboni

Lägger du sedan till att varje paddeldrag kräver tajming tekniskt sett. Precis som vid paddling på stilla vatten för att få ut maximal prestanda. Det vill säga; anpassad kraftinsats och drivfas, med rätt kroppsvinklar vid rätt tillfälle. Då blir det än mer komplext. Och allt detta skall ske i samspel med dina två huvudverktyg; paddeln och brädan. 

En utmanande vattensportgren helt enkelt. Som ger väldigt mycket tillbaka när det stämmer. Det är inte ovanligt att vi hör både långa glädjetjut och sång när vissa paddlare börjar knäcka koden och träffar rätt i dyning efter dyning på en SUP-downwind. 

Att förstå vad man söker efter

I surfing med brytande vågor vid en surfstrand är det ofta mycket enklare att förstå tajmingens innebörd. Mycket på grund av att du då har vågor som vid vissa lägen bryter konkret och förtydligar var du skall vara för att hamna rätt i position. Bra eller mindre bra tajming blir också väldigt tydligt i en kraftigt brytande våg. 

Stenudden, Åsa
Stenudden, Åsa. 4 st surfare på samma våg, men inom olika delar av den, vilket kräver individuell tajming.

Downwind handlar mer om att använda dyningar. Dessa bryter delvis också, men inte lika brant och lika tydligt. Ibland bara lite på toppen. 

Men oavsett om surfscenariot är vågsurfing eller downwind, så befinner du dig på ett underlag som rör sig i flera plan. En våg är en enda stor rörelse. Och du befinner dig någonstans på, mellan, framför eller bakom den. Och ibland tumlandes runt mitt i den… 

Vågen och dyningen har ändå en viss huvudriktning. Sen kan den mixas med en massa skvalp och stökigt vatten, men den stora rörelsen riktas ofta åt ett håll. Och om du inte utför någon aktiv kraftinsats för att positionera dig på vågen, så kommer den fortsätta sin rörelse under dig. I alla fall om det är en dyning eller en svagt brytande våg. (Är det en brant brytande surfvåg åker du vid ett visst läge med oavsett du vill eller ej). 

Jämför mot ett fast underlag; Åker du utförsskidor i en slalombacke så har du lika mycket tajming att förhålla dig till, men på ett helt annat sätt. Det snöiga underlaget med gupp och nivåskillnader kommer vara stillastående. Men det är likväl tajming det handlar om. 

Tips: Läs ett tidigare inlägg om just vågornas egentliga rörelser

Problemområden 

Många tror att de främst är för sena i sin tajming. Det vill säga för långsamma med att utföra rätt aktion och rörelse.

Visst, så är det väldigt ofta i just SUP-downwind. Men det omvända kan vara precis lika problematiskt. Alltså att man har dåligt tålamod och inte väntar in kraftzonen i en dyning eller våg. Man är för tidig med sin aktion (pådrivande paddelfas, eller viktförskjutning).

Ungefär samma problematik som om du kör någon form av racing på en asfalterad bana, eller utförsåkning på snö, och påbörjar insvängningen till kurvan fört tidigt. Du missar då det optimala apex för att komma ur kurvan med maximal fart. För tidig i din tajming alltså.

Och pratar vi apex, då kommer vi till naturligt vidare till beståndsdel två i den bifogade videon; att sikta rätt. 

Fokusområdet

Ingen idé att ha rätt tajming om riktningen och siktet är fel. Stämmer såklart inom de flesta aktiviteter och inom downwind i synnerhet. 

Man skulle givetvis kunna bredda resonemanget om hur man skall sikta och planera sitt vägval i downwind. Knyta samman dyningar, hitta spår och flöda fram med en jämn rytm.

Problemet är dock att du först måste få fart på den aktuella vågen som du befinner dig på, samt fortsätta att vårda den farten. Därefter kommer du i läge för att kunna ta beslut om riktningsändringar för att binda ihop vågor. Men du måste först ha fart och kraft för att kunna svänga och göra olika vägval.

Har du ingen fart med dig på vågen, så kvittar det om du ser en ny våg längre fram som du vill koppla ihop dig med. Även om du lärt dig hur vågsystemet skall se ut på diverse videos och bilder. Därför coachar vi alltid stenhårt på att först bygga upp känslan för att generera fart på vågen som är närmast, eller möjligtvis någon våg bort. Helt enkelt att främst jobba med fokusområdet närmast brädan. 

Visst, du skall svepa med blicken, och ha en allmänt bred överblick som vanligt när du är på vattnet. Men för att skapa fart och för att behålla den, då krävs skarpt fokus på hur du placerat brädan på vågen i förhållande till vågen närmast framför dig.

Sammanfattningsvis

Det bästa med tajming är att det är en ingrediens som integreras automatiskt i din paddling vare sig du tränar på det aktivt, eller passivt utan att tänka på det. 

Samtidigt kan ett passivt förhållningssätt göra att du hamnar på en platå i din downwindpaddling. Det vill säga att du integrerar en tajming som gör att du klarar en viss sak hyfsat. Du ramlar inte, får ganska bra fart och det känns allmänt kul och fartigt. 

Men det finns ofta betydligt mer att hämta. Både ur ett upplevelseperspektiv, men givetvis också ur ett fart- och effektperspektiv. 

Bara genom att medvetandegöra och aktivera tänket kring hur din tajming fungerar, inklusive siktet, så kommer du lämna platån och hitta nya nivåer. 

Lita också på din egna och individuella väg till att hitta rätt i tajmingen. Vissa behöver vara strikt tekniska och förstå varje steg och millimeter innan downwind-dansen kan utvecklas till något flödande. Andra blir paralyserade av teori och tekniskt resonemang, och behöver bara få “go with the flow”. Och andra rör sig någonstans mittemellan de ytterligheterna.

Vågorna och rytmen i vattnet kommer sätta grundtakten oavsett. Vill du hänga med är det bara att låta dig och din utrustning bli en del av takten.  

Du kommer få ett kvitto på när det funkar bra, eller går mindre bra. Eller som illusionisten Tony Corinda sa “Good timing is invisible. Bad timing sticks out a mile.”

Pontus / Ståpaddla 


Extramaterial: Fötter och höfter kommer alltid vara en viktig del i tajmingen på brädan