SUP, svänger det?

Ni som gått någon av Ståpaddlas kurser eller instruktörsutbildningar, vet att vi lägger stort fokus på svängar och riktningsförändringar. Det finns flera anledningar. Den första är såklart att det är lika viktigt att kunna ändra riktning effektivt, som det är att kunna paddla rakt fram. På samma sätt som om du cyklar, åker skateboard eller kör bil. Ja, vad du än gör.

På en SUP kan du vinna ett race på en bra sväng. Du kan vinna en surfvåg på en bra sväng. Och inte minst; du kan vinna ett stort inre leende på en bra sväng. 

I de allra flesta sporter, oavsett om vi är på land, i luften eller på vattnet, så ingår svängar av olika typer. Visst, det finns massor av undantag där svängarna är av underordnad karaktär. Men så fort du är förpassad till någon typ av bana som kräver ändring av riktning, så behöver du hantera svängar. Sen finns det sporter där banan är mer eller mindre odefinierad, eller imaginär. Som utför ett orört berg, en skog full av träd eller öppet vatten. Friåkning helt enkelt.

”Att flytta något så att det kommer i nytt läge eller får en ny riktning, i förhållande till omgivningen eller sitt ursprungliga läge”. Så skulle man kunna definiera en sväng. Att byta riktning helt enkelt.

Du gör det tusentals gånger per dag i vardagen, utan att tänka på det. Exempelvis när du går eller rullar fram. Ibland krävs det lite mer koncentration, men mestadels utan större komplexitet. Så skall det kännas på en SUP också. 

Så även om det inte är tävling, så kan svängarna vara mer eller mindre avgörande för din framfart. Ibland skillnaden mellan fortsatt flow och skön fart. Eller en mer eller mindre allvarlig vurpa. 

Svängarna på en SUP

När man diskuterar svängar på en SUP måste man först och främst avgränsa om man pratar svängar i full planing (surf eller downwind etc). Eller om man pratar svängar som sker i deplacementfart. Dvs svängar i lägre hastighet med en bräda som främst skär genom vattnet, istället för att plana på vattnet.

En bräda i deplacementfart

I denna text avhandlar vi den senare varianten. Deplacementssvängar. Visst, du kan på platt vatten uppnå något som liknar ”halv-planing” med en SUP. Men det är långt ifrån planing i dess verkliga mening. (En planande SUP-bräda kan i princip styras runt helt och hållet med hjälp av fotstyrning. Du vinklar brädan, ger den ny riktning och behåller fart utan paddeln som drivkraft. Som utförsåkning nerför en backe, eller som en surfbräda med hjälp av en våg).

Men när du ställs inför långsammare svängar i deplacementsfart, så gäller någon form av rotation där paddeln är delaktig i att vrida runt brädan. Fötterna och övriga kroppen spelar en lika viktig roll som vid planande svängar. Men gör det på ett helt annat sätt.

När en bräda planar gäller delvis andra förutsättningar vid riktningsförändringar än vid deplacementfart.

Nycklar

När vi coachar svängar, oavsett om det är för nybörjare eller rutinerade paddlare, så har vi alltid ett par grundläggande nycklar som är återkommande. Här är några av dem:

  • Läs in vatten och yttre omständigheter inför din sväng. Vågor, stökigt vatten och vind kan försvåra. Men kan också hjälpa till om du använder vågorna och vindbyarna på rätt sätt. Tajming.
  • Rikta blicken åt det håll du skall svänga åt.
  • Fortsätt att ha driv med paddeln under hela svängen. Använd den både som enheten som driver runt brädan, men även som ditt stöd. Arbeta med en låg tyngdpunkt av kroppen.
  • Paddelns drivande vinkel dikterar brädans rotation. Dvs; sveper du med paddeln ut från brädan i en halvmåne-formad rörelse, så kommer brädan reagera med att svänga. Drar du paddeln mer vertikalt, så går brädan mer linjärt.
  • Att förflytta sig bak i surfställning innebär att man lättar brädans främre parti från vattenytan, och då minskar brädans våta ytan. Detta gör att rotationen sker med mindre motstånd. Men ju mer du lyfter, desto mer bromsas brädans framåtdrivande rörelse, samt exponeras för mer vind. Samtidigt ökar möjligheten till en tajt sväng. Det är alltså en avvägning utifrån situation.
  • Förflyttningen bakåt till surfställning sker effektivast med mjuka steg bakåt, som även hjälper till att driva och skjuta brädan framåt. 
  • Det är ingen brådska att återgå till parallellt läge med fötterna efter att själva svängen är fullbordad. Accelerera gärna framåt under fortsatt surfställning med vertikala paddeldrag.
  • Förflyttningen framåt till parallellt läge med fötterna skall synkroniseras med paddelns isättning. Synka med en distinkt början av drivfasen för att undvika retardation vid kroppsförflyttningen framåt.
Mer om olika typer av svängar finns att läsa om i boken “Ståpaddla! Turpaddling på SUP”, sidorna 51-66.

SUP-svängen ur olika perspektiv

Oavsett om man ser på SUP som en brädsport eller kanotsport, eller något precis mittemellan, så är svängarna på plattvatten unika. Visst, man kan styra runt en SUP-bräda som en kanot med alla kända styrtag från sittande eller knästående paddling. Eller svänga SUP-brädan på liknande sätt som när man ligger och väntar på en våg på sin surfbräda.

Men när det gäller kvickare och tajtare svängar, så finns det egentligen ingen paddelfarkost som hanteras som en SUP på platt vatten. Sen är det kanske ett missförstånd när många tror att “bra” SUP-svängar alltid är tajta, och skall göras med en brädnos som stegrar sig som en vildhäst. Tvärtom. Det finns svängar för alla olika tillfällen. Alla med olika för- och nackdelar. Men har du en racebräda på 14 fot (4 m +), då har du ett hyfsat långt objekt som skall svängas runt på vattnet. Oavsett typ av sväng. Och det kräver sin ryttare.

SUP-svängens telemetri

Betraktar man telemetrin för olika svängar så finns det en mängd parametrar som påverkar utgången av dem. Vi skall inte dyka mycket djupare i det här. Men titta gärna på några av filmerna som vi använder i våra utbildningar. Bland annat om hur brädans hastighet påverkas av dina förflyttningar på brädan. 

Just att kunna accelerera sin bräda inför vissa svängar, genom att stega mjukt bakåt (brädan drivs då framåt), det är tex en parameter som är unikt för svängar på SUP. 

Detta med rörelser på brädan kan dock både hjälpa, eller stjälpa farten i en sväng. (Stegar du dig framåt så riktas tex krafter bakåt, vilket gör att brädan vill just bakåt. Löpbandsprincip). Observera därför hur paddeln kan fungera som “mothåll”, och motverka att brädan decelererar (i vissa fall backar) vid förflyttning på brädan.

Sen är deceleration naturligt i de flesta former av svängar, oavsett typ av aktivitet. Ofta beroende på centrifugalkraftens påverkan. Ju fortare det går, desto mer kraft som skall riktas om från att peka framåt, till att byta riktning. 

Men på en SUP i plattvatten spelar alltså andra parametrar en större en roll än centrifugalkrafter. Förutom dina rörelser på brädan, så påverkar brädans läge i vattnet farten. Går du bak och lyfter upp nosen högt, så vinklas aktern ner. Vilket i sin tur riktar en bromsande kraft mot vattnet. 

Man får också ställa sig frågan vad en snabb sväng egentligen innebär. Dvs; är den effektiv i aktuell situation. Enklast beskrivet kan man då säga att en tajtare kurva oftast är långsammare, men har har även fördelen av att ha en kortare väg. 

 Photo: John Carter/APP World Tour / http://www.citypaddlefestivals.com

I tävlingssammanhang kan man därför resonera utifrån oändligt många olika perspektiv. Givetvis först och främst utifrån vilken typ av SUP-gren. Ja, en sväng med hög hastighet är aldrig någon nackdel. Men lika ofta handlar bojvändningar snarare om att behålla sin position / banplacering, än att få till den i hastighet snabbaste svängen. I alla fall så länge du inte har banposition P1, eller en placering med helt fritt spelrum runt dig.

Här är SUP unikt även på det sättet att de långa kolfiberobjekten som skall svängas runt en boj, kan styras runt på så många olika sätt. I en kanot på plattvatten har du inte lika stor möjlighet att rotera runt skrovet med hjälp av fötter, förflyttning av kroppsvikt och minskning av våt skrovyta genom att lyfta fören.

Pacific Paddle Games / (PPG) / John Beausang

Och vad hade hänt om det fanns fler olika typer av förutbestämda svängar i SUP-race? Inte bara vändningar runt en boj, som egentligen kan liknas vid upprepade hårnålskurvor om vi pratade racing på land. Tänk istället svängar med olika stora radier. Tex en lång svepande kurva, under fullt ställ med pådrivande paddeltag med flera paddlare i bredd. Pacific Paddle Games var tidigt ute med “korv-bojar”. Bl a för att minska krascherna vid traditionella bojvändningar, som ofta uppstått vid just den typen av race.

Den långa kurvade bojen skymtar bakom paddlarna (Photo: Andrew Welker / supracer.com / PPG)

Avrundning

En viktig detalj att ta med sig är att olika svängar kan kombineras i det oändliga. Oavsett erfarenhet, bräda eller förhållanden på vattnet. Pivots, cross bows, step backs, backsides, ja allt mixat. Vi har sett de mest udda och ibland ofrivilliga sväng-kombinationer på både nybörjar- och avancerade kurser. Men så länge man kommer ut ur svängen med fart och balans, så är det en bra sväng. Ja, även utan fart och balans. Bara brädan har ändrat riktning, så har du faktiskt delvis lyckats.

Hursomhelst, inget svänger som en SUP. 

Ses på vattnet!

https://www.facebook.com/stapaddla

https://www.stapaddla.se/